Punktskrift i samhället

Punktskrift finns på olika ställen i samhället. Det gör att synskadade kan få olika former av information och hitta rätt. Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har också ett bibliotek som heter Legimus, med över 16 000 böcker i punktskrift!

Punktskrift på stan

På hissknappar, handräcken på tågstationer och inne i tågvagnar kan platserna vara märkta med punktskrift. Dessutom har det blivit vanligare med informationstavlor med punktskrift och taktila kartor på flygplatser, tunnelbane- och tågstationer samt andra offentliga platser.

I många köpcentra finns också butikernas namn skrivna i punktskrift vid entréerna. Även toaletter kan ha skyltar med punktskrift.

Punktskrift på produkter

Läkemedelsförpackningar måste ha punktskrift enligt EU-lag, vilket är en trygghet för den som inte kan se vad det står på paketet. Det gillar vi!

Annars är det tyvärr väldigt få produkter som har punktskrift. I en vanlig mataffär är det kanske bara en handfull. Är man synskadad är det svårt att skilja på vissa produkter man handlar hem. Hur vet man om det är juice eller mjölk i paketet man tar ur kylen? Eller om det är soppa eller vita bönor i konserven man tar från skafferiet? Här vore det förstås väldigt bra om fler producenter kunde ta fram produkter med punktskrift.

Punktskrift i skolan

Förr i tiden skickades synskadade barn till speciella blindskolor. Nu för tiden går man i vanlig skola, vilket är väldigt bra.

Men en sak är väldigt märklig.

Nämligen att man som ung och synskadad inte har rätt till att få lära sig punktskrift eller att få sitt studiematerial på punktskrift. Den rätten finns liksom inte med i skollagen. Hur ska man då kunna lära sig punktskrift, och studera på samma villkor? Det här är något som Synskadades Riksförbund engagerar sig mycket i, och kräver att rätten till undervisning i och på punktskrift måste skrivas in i skollagen.